Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter

 

I december 2003 beslutade det Europeiska rådet att mandatet för det europeiska centrumet i Wien för övervakning av rasism och främlingsfientlighet, EUMC, ska utvidgas till en byrå för grundläggande rättigheter. Den Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter inledde således sin verksamhet den 1 mars 2007. Byråns mål är att ge stöd och sakkunskap i fråga om grundläggande rättigheter i samband med genomförandet av gemenskapslagstiftningen.

 

Att de mänskliga rättigheterna ska respekteras och främjas hör till EU:s och dess medlemsstaters grundläggande principer. Deras betydelse understryks i EU:s stadga för grundläggande rättigheter, visserligen ett ännu icke-bindande dokument, som är utgångspunkten för den framtida byrån för grundläggande rättigheters arbete.

 
Debatten om byråns befogenheter

Den mest kontroversiella punkten kring upprättandet av byrån var vilka delar av det europeiska samarbetet som bör omfattas av verksamheten. Kommissionen, en rad frivilligorganisationer och EU-parlamentariker betonade vikten av att även den så kallade "tredje pelarens" samarbete, det vill säga polisiärt och straffrättsligt samarbete, skulle inkluderas. Medlemsstaterna beslöt emellertid att byråns befogenheter inte skulle gälla detta område.

I december 2006 nådde RIF-rådet en kompromisslösning som innebar att byråns arbete inom det polisiära och straffrättsliga samarbetet kommer att grunda sig på frivillighet. Rådet, EU-parlamentet och kommissionen liksom medlemsstaterna kan således vid behov konsultera byrån i frågor som rör tredje pelarens samarbete men är alltså inte tvungna till det.

Amnesty International och andra människorättsorganisationer har uttryckt sin besvikelse över att byråns mandat är så begränsat. Genom att inte inkludera det polisiära och straffrättsliga arbetet faller exempelvis övervakningen av den så kallade kampen mot terrorismen utanför byråns befogenheter, och byrån riskerar enligt kritiker att bli ett tandlöst EU-organ.

Temaområden

Byråns arbete styrs av ett flerårigt ramprogram som omfattar fem år. I detta bestäms vilka temaområden som byrån ska jobba med. Kommissionen lade i september 2007 fram ett förslag till ramprogram under perioden 2007–2012. I detta föreslog att byrån ska arbeta med bl.a:

• Rasism, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans
• Diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, ålder, sexuell läggning eller tillhörighet till en minoritet.
• Invandring och integrering av invandrare
• Asylfrågor
• Visumfrågor och gränskontroller

Byråns uppgifter

Till byråns uppgifter hör att:

• Samla in och analysera data och kunskap

• Bedriva och initiera forskning på begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen

• Utarbeta slutsatser och yttranden om särskilda tematiska ämnen i samband med institutioner eller medlemsländers genomförande av gemenskapslagstiftning
• Utarbeta en årlig rapport om situationen för de grundläggande rättigheter inom unionen som omfattas av byråns verksamhetsområde, och olika tematiska rapporter som grundas på byråns forskning och undersökningar. 
• Öka allmänhetens medvetenhet om de grundläggande rättigheterna och informationsspridning.

Byrån har däremot inget egentligt granskande mandat, eftersom den uttryckligen inte ska skriva yttranden eller rapporter angående lagligheten av unionens rättsakter, eller medlemsstaters underlåtelse att fullgöra skyldigheter inom gemenskapsrätten.

Geografiskt verksamhetsområde

Byrån fokuserar sitt arbete på unionen och dess medlemsstater vid tillämpning av gemenskapsrätt. Sökandeländerna kan emellertid delta i arbetet som observatörer och byråns verksamhet kan hänföras till dessa i vissa fall. Rådet kan också fatta beslut om att inbjuda de västbaltiska länderna att delta i byråns verksamhet.