Det gåtfulla mervärdet - en europeisk resa

På vilket sätt kan det europeiska samarbetet bidra till att skapa ett mervärde? Vad består detta mervärde av? Hur används begreppet mervärde i skilda politiska kontext? Vad kostar det - lönar det sig - att sträva efter ett europeiskt mervärde? En rad mycket aktuella frågor - inte minst för verksamheter inom ramen för EU:s olika fonder med tanke på att det s k transnationella samarbetet mellan projekt i medlemsstaterna har hög prioritet. Daniel Tarschys, professor i statsvetenskap, tidigare generalsekreterare i Europarådet, statsekreterare m m, har i en infallsrik och tankeväckande studie gått till grunden med frågan om detta gåtfulla, europeiska mervärde. Även om Tarschys granskning inte omfattar asyl/flykting-, integrations eller sysselsättningspolitiken, är studien av synnerligen stort intresse för alla som arbetar med europeiska frågor. De politikområden som får exemplifiera användningen av begreppet europeiskt mervärde är transport-, kultur- och forskningspolitik. Innan Tarschys griper sig an med dessa specifika politikområden, tar han emellertid oss med på en spännande resa genom den begreppsdjungel som innehåller både Marx´ mervärdesteori och den för oss alla välkända mervärdesskatten. Läs mer »

En gemensam europeisk integrationspolitik - i vems intresse?

När de europeiska statscheferna och ministrarna möttes i Tammerfors 1999 under det finska ordförandeskapet, lades grunden till det som numera kallas för ett ramverk för en gemensam europeisk integrationspolitik. Sedan dess har olika insatser gjorts för att förverkliga den politiska vision som då uttalades. Svårigheterna har varit många och medlemsstaternas motstånd mot EU-kommissionens ofta mycket progressiva förslag har varit starkt. Trots detta finns idag en rad mekanismer och instrument på plats -allt från de nationella kontaktpunkterna och de elva s k grundprinciperna för integration till finansiella instrument i form av Europeiska integrationsfonden. De välrenommerade europeiska institutionerna EIPA (European Institute of Public Administration) och CEPS (Centre for European Policy Studies) anordnade nyligen ett seminarium om europeisk integrationspolitik i vardande, Planning Workable Policies for Migrant Integration in the Member States. Seminariet gav deltagarna ett utmärkt tillfälle att under två intensiva dagar diskutera och kritiskt granska detta mycket aktuella men för många medlemsstater kontroversiella och känsliga politikområde. Hur mycket överstatlighet kan medlemsstaterna - nationalstaterna - acceptera och vems intressen tjänar i slutänden de olika förslag och åtgärder som EU-kommissionen för fram? Läs mer »

Bekämpning av fattigdom och social utestängning - högsta prioritet i Europeiska socialfonden

Det Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning är snart avslutat och därmed aktualiseras frågan hur arbetet skall kunna fortsätta inom ramen för den nya EU 2020-strategin. Under en såväl välbesökt som innehållsrik konferens i Bryssel diskuterades Europeiska socialfondens (ESF) roll som ett av de viktigaste instrumenten för fattigdomsbekämpning, både under innevarande programperiod och ESF post-2013. Bland huvudtalarna fanns kommissionär Lázló Andor och Georg Fisher från EU-kommissionen och ett flertal ministrar/statsekreterare från de fyra belgiska gemenskaperna/regionerna (Flandern, Vallonien, Bryssel och den tyska gemenskapen). Samtliga betonade ESF:s centrala roll för genomförandet av strategin, i synnerhet med tanke på att fattigdomsbekämpning är ett av de s k flaggskeppsinitiativen i EU 2020-strategin. Läs mer »

Religionernas återkomst: politik, konfrontation och extremism - eller dialog, integration, social sammanhållning och bättre välfärd?

Rubriken återspeglar det breda spektrum av frågeställningar som behandlades under den nordiska konferensen för religionssociologi som ägde rum i norska Kristiansand i augusti 2010. Redan 1994 hävdade den nordamerikanska religionssociologen José Casanova i sin bok Public Religions in the Modern World att religionerna återtagit sin plats i samhällsdebatten och den offentliga sfären - nu med andra förtecken och nya symboler, men med tydliga sociala och politiska ambitioner. De dramatiska händelserna under 2000-talet första decennium - på platser som New York, Madrid, London - bekräftade på ett tragiskt sätt Casanovas tes när det gäller religionernas, i dessa fall en extrem form av islamism, politiska roll. Läs mer »

En union att lita på? Frivilligorganisationerna lämnar synpunkter inför EU 2020

Den s k Lissabonstrategin omfattade tioårsperioden 2000 - 2010. Medlemsstaterna och övriga berörda aktörer i unionen skall nu ta ställning till en ny strategi - EU 2020 - som skall vara vägledande för ett stort antal politikområden under den kommande tioårsperioden. EU-kommissionen lanserade i höstas sitt förslag till en ny strategi, en medborgarkonsultation har genomförts och flera av de centrala aktörerna har lämnat synpunkter på förslaget. Kritik har riktats mot den mycket korta remisstiden och Europaparlamentet kommer troligen att ges förlängd tid för debatt och beslut. EAPN (European Anti-Poverty Network) - en europeisk paraplyorganisation för ett stort antal frivilligorganisationer inom det socialpolititiska fältet i medlemsstaterna - har redovisat sin syn på EU 2020 i förslagsskriften An EU we can trust. Läs mer »

Europeisk årsväxling– från kreativitet och innovation till bekämpning av fattigdom och social utestängning

Som Tema asyl & integration tidigare rapporterat har det innevarande europeiska året haft som tema kreativitet och innovation. Vid temaårets slutkonferens den 16 - 17 december 2009 i Stockholm, arrangerad inom ramen för det svenska ordförandeskapet i EU, markerade flera talare övergången till det nya temaåret mot fattigdom och utestängning. Under den avslutande paneldiskussionen framhöll bl a professor Joakim Palme från Institutet för framtidsstudier utbildningens och de sociala innovationernas betydelse, i synnerhet i tider av ekonomisk kris och åtstramning. Även Luis Delgado från det spanska utbildningsministeriet, som representerade det inkommande spanska ordförandeskapet, betonade utbildningens roll för att befrämja den sociala dimensionen inom EU. Social innovation har också en central plats i EU:s nya post-2010 strategi och skall även vara vägledande både under den innevarande och den nya programperioden inom de Europeiska strukturfonderna (efter 2013). Läs mer »

Läs fler artiklar >>