Maktkamp i Europa

Idag tas många av de beslut som direkt påverkar människors vardag i Bryssel. Beslut om regler för farliga kemikalier, sysselsättning, brottsbekämpning och inte minst -  migration, asyl och integration. Trots detta är det relativt tyst i den nationella debatten om hur, och i samspel mellan vilka, beslut inom dessa områden växer fram. Om denna spelplan, där organisationer, folkrörelser, fackföreningar, politiker och enskilda medborgare trängs med varandra, har journalisten Mats Engström skrivit en  nyligen utkommen, läsvärd liten bok med titeln Maktkamp Europa- Folkrörelser, kapital och mediemoguler i EU.

Integrationspolitik i det fördolda
Mats Engström skriver i sin bok om hur folkrörelser/frivilligorganisationer, trots begränsade resurser, blivit skickliga på att arbeta gentemot EU-kommissionen och EU-parlamentet. Svårare är det emellertid att påverka ministerrådet. När en fråga nått så pass långt i förhandlingarna är positionerna oftast redan låsta och mycket svåra att påverka. Lättast är att influera under den inledande fasen, då tjänstemännen på de olika institutionerna påbörjar diskussioner om kommande förslag. Mats Engström nämner framväxten av den gemensamma europeiska integrationspolitiken som ett exempel. Medlemsstaterna har tagit en rad viktiga beslut för att utveckla en gemensam politik för integration av invandrare. Allt sedan 2003 har arbetet pågått och  i juli 2006 antog EU-parlamentet en resolution i vilken man ger sina synpunkter på utvecklingen inom området.

Att EU-arbetet kring integration kommer att påverka politiken på hemmaplan har vare sig nationella partier eller stora folkrörelser ännu insett, menar Mats Engström. Trots att integrationsfrågan är en politiskt högt prioriterad fråga i många länder, saknas en europeisk dimension i debatten. Fler politiker och beslutsfattare borde inse vikten av att denna europeiska dimension får en starkare ställning i medlemsstaterna och att folkrörelserna tar ställning och lär sig påverka EU-beslut också på detta område. För att det skall bli möjligt måste attityderna på hemmaplan ändras och här spelar media och de europeiska politiska partierna en stor roll, menar han.

Vägen till inflytande
I boken konstateras att möjligheterna att påverka beslut skiljer sig mycket åt mellan olika aktörer. Komplexiteten i EU-systemet gör att det behövs stora resurser och expertkunskaper för att kunna påverka beslut. Därför har ofta resursstarka företag en fördel över folkrörelser och ideella organisationer. I en undersökning som genomfördes i maj 2006 av den Brysselbaserade tidningen European Voice svarade totalt 1000 personer från alla 25 medlemsstater på frågor om sin inställning till EU och dess institutioner. Enligt undersökningen uppfattar medborgarna att företagen har större inflytande än de ideella organisationerna, dock litar de mer till den bild av EU som de ideella organisationerna för fram. Minst av allt litar allmänheten emellertid, enligt undersökningen, på att den egna regeringen ger en god bild av samarbetet inom EU.

Det är långt mellan tjänstemän och politiker i Bryssel och medborgarna i de enskilda medlemsstaterna, skriver Mats Engström. Det är något som också bekräftas av undersökningen där hela 64 % svarade att de inte vet hur de europeiska institutionerna fungerar.

Mats Engström är ledarskribent på Aftonbladet och har arbetat med Europafrågor i 15 år, bland annat som politiskt sakkunnig åt Anna Lindh. Hans bok heter Maktkamp Europa – Folkrörelser, kapital och mediemoguler i EU och gavs ut i maj 2006.

Emma Cars, emma.cars@temaasyl.se